Publicerad 27 maj 2024

Rekryteringsläget kommuner 2021

Enkätundersökning om rekryteringsläget i kommunerna som genomfördes under våren 2021.  Resultatet publicerades i juli 2021.

Andelen kommuner som sökt personal senaste 12 månaderna

Tabell 1 visar andelen kommuner som sökt personal inom respektive yrkesgrupp de senaste 12 månaderna samt fördelningen av svaren om tillgång på sökande. Endast de kommuner som sökt personal inom en yrkesgrupp har svarat på frågan om tillgång på sökande. Det innebär att det för vissa yrkesgrupper är ett fåtal kommuner som bedömt tillgången på sökande.

De yrkesgrupper som är mest efterfrågade av kommunerna är behandlingsassistent/behandlingspedagog/socialpedagog, bygglovshandläggare och stödpedagog. De yrken som störst andel kommuner uppger brist på sökande inom är undersköterska med specialistinriktning, byggnadsinspektör och bygglovshandläggare.

Tabell 1. Andel kommuner som sökt personal inom respektive yrkesgrupp samt tillgången på sökande.

Yrke


* 12 mån

Brist

Balans

God

Vet ej

Behandlingsassistent
behandlingspedagog
socialpedagog

55%

23%

57%

4%

15%

Bygglovhandläggare

51%

54%

37%

5%

4%

Stödpedagog

47%

36%

46%

4%

13%

Undersköterska med
specialistinriktning

38%

58%

30%

2%

10%

Byggnadsinspektör

35%

62%

30%

3%

5%

Studiehandledare
på modersmål

28%

47%

28%

13%

12%

Fastighetstekniker

27%

28%

44%

16%

12%

Lärarassistent

25%

10%

54%

25%

12%

Drifttekniker på vattenreningsverk

21%

42%

40%

2%

16%

Badmästare

12%

23%

35%

15%

27%

Barnskötare med specialistinriktning

11%

38%

33%

4%

25%

Socialadministratör

11%

17%

48%

17%

17%

Integrationspedagog (arbetar tex. ensamkommande på HVB-hem)

5%

0%

60%

10%

30%

* Som sökt de senaste 12 månaderna.

Frågor

  • Har er kommun sökt yrkeshögskoleutbildad personal inom något eller några av dessa yrken under de senaste 12 månaderna?
  • Hur är tillgången för närvarande på sökande inom dessa yrken för er kommun?

Antal svarande kommuner: 211.

Förändringar i antalet anställda med yrkeshögskoleutbildningar på 3 år kommuner

Tabell 2.1. visar hur kommunerna bedömer att antalet anställda med olika yrkeshögskoleutbildningar kommer att förändras på tre års sikt. Den yrkesgrupp som flest kommuner bedömer kommer att öka de kommande tre åren är undersköterska med specialistinriktning. För de flesta andra yrkesgrupper bedömer en majoritet av kommunerna att antalet anställda kommer att vara oförändrat eller att de inte kan bedöma rekryteringsläget på tre års sikt.


Tabell 2.1 Rekryteringsläget på tre års sikt (andel kommuner).

Yrke

Öka

Oförändrad

Minska

Vet ej

Undersköterska med
specialistinriktning


64%

13%

1%

23%

Stödpedagog

29%

32%

2%

37%

Lärarassistent

26%

36%

8%

30%

Behandlingsassistent
behandlingspedagog
socialpedagog

25%

38%

4%

34%

Bygglovhandläggare

25%

47%

1%

27%

Barnskötare med specialistinriktning

19%

40%

6%

35%

Byggnadsinspektör

18%

46%

1%

32%

Drifttekniker på vattenreningsverk

15%

34%

0%

51%

Fastighetstekniker

10%

49%

1%

39%

Studiehandledare
på modersmål

10%

39%

9%

42%

Socialadministratör

8%

36%

6%

49%

Badmästare

5%

43%

2%

40%

Integrationspedagog (arbetar tex. ensamkommande på HVB-hem)

1%

24%

27%

39%

Undersköterskor med specialistinriktning (kommuner)

När det gäller undersköterskor med specialistinriktning tillfrågades kommunerna även inom vilka inriktningar som de bedömer att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt. De inriktningar som bedöms öka i flest kommuner är demens och äldrevård. Omkring 4 av 10 kommuner bedömer även att antalet anställda kommer öka inom inriktningarna palliativ vård, välfärdsteknologi och psykiatri.


Tabell 2.2. Inom vilka av följande inriktningar bedömer er kommun att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt?

Specialistinriktning

Andel kommuner

Demens

77%

Äldrevård

66%

Palliativ vård

42%

Välfärdsteknologi

41%

Psykiatri

40%

Annan inriktning

2%

Antal svarande kommuner: 211

Nya utbildningar och yrkesgrupper

Kommunerna tillfrågades även om behov av nya utbildningar på yrkeshögskolenivå inom olika verksamhetsområden. Respondenterna fick dessutom ge öppna svar om vilka nya yrkesgrupper de ser behov av. De verksamhetsområden där flest kommuner ser behov av nya utbildningar var äldreomsorg och funktionshinderområdet, skola, förskola och samhällsbyggnad.

Tabell 5. Andel kommuner och regioner som ser behov av nya yrkeshögskoleutbildningar, per verksamhetsområde

Verksamhetsområde

Andel kommuner

Äldreomsorg

51%

Funktionshinderområdet

43%

Skola

38%

Förskola

38%

Samhällsbyggnad och teknik

38%

Psykiatri

32%

Kök och städ

28%

Individ- och familjeomsorg

27%

Administration

18%

Annat verksamhetsområde

6%

Fråga: Har er kommun behov av nya yrkeshögskoleutbildningar inom nedanstående verksamhetsområden? Antal svarande kommuner: 211

De öppna svaren är mycket varierande i sin form och här nämns både utbildningar som redan finns i yrkeshögskolan eller som kräver annan utbildning än yrkeshögskoleutbildning. Värt att notera är att det kan vara svårt att namnge en utbildning ”som inte finns”. Generellt sett visar dock svaren att det finns behov av kompetens inom många olika områden inom välfärden på yrkeshögskolenivå och att kommuner efterfrågar kompetens på nivåer och med innehåll som inte fullt ut erbjuds inom utbildningssystemet.

Korta yrkeshögskoleutbildningar

Sedan 2020 finns det korta utbildningar inom yrkeshögskolan som kan vara max 100 YH-poäng (ett halvårs heltidsstudier). De korta utbildningarna syftar till att fördjupa, bredda eller förnya kompetens i arbetslivet på ett mer flexibelt sätt än tidigare.

I enkäten uppger ungefär en tredjedel av kommunerna att de har behov av korta yrkeshögskoleutbildningar. En majoritet uppger dock att de inte kan bedöma behovet. Resultatet kan tolkas som att det kan behövas mer information för att öka kännedomen om denna relativt nya sorts yrkeshögskoleutbildningar.

Behov av korta YH-utbildningar

Tabell 6. Har er kommun/region behov av korta YH-utbildningar?


Ja

Kan inte bedöma

Nej

Kommuner

36%

58%

6%

Antal svarande kommuner: 211

Om enkäten

I maj 2021 skickade SKR en enkät till personalcheferna i samtliga kommuner och regioner i syfte att undersöka rekryteringsläget gällande yrkeshögskoleyrken. Svarsfrekvensen var 73 procent bland kommunerna (211 av 290) och 71 procent bland regionerna (15 av 21).

Frågorna som ställdes var:

  • Har er kommun/region sökt yrkeshögskoleutbildad personal inom något/några av dessa yrken under de senaste 12 månaderna?
  • Hur är tillgången för närvarande på sökande inom dessa yrken för er kommun/region?
  • Hur bedömer er kommun/region att antalet anställda med yrkeshögskoleutbildning inom nedanstående yrken kommer att förändras på tre års sikt?

Kommunerna och regionerna fick också svara på inom vilka verksamhetsområden de ser behov av nya yrkeshögskoleutbildningar samt hur de bedömer behoven av olika specialistinriktningar för undersköterskor på tre års sikt. Kommunerna och regionerna fick även en fråga om vilka behov de ser av kortare kurser på yrkeshögskolan.

Personalchefen ombads att vid behov involvera fler medarbetare för att kunna besvara enkäten. Rekryteringsbehoven kan se annorlunda ut än vad som framgår av enkätresultaten då inte alla svarat, samt att den som svarat inte alltid har fullständig information. Stora arbetsgivare med många verksamheter och chefer som berörs kan ha svårt att svara för hela kommunen eller regionen. Allt detta gör att det kan vara svårt för kommuner och regioner att renodla bilden om rekryteringsläget för yrkeshögskoleyrken. Enkätresultaten bör därför tolkas med viss försiktighet.

Informationsansvarig

  • Kalle Berg
    Utredare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.